Jesus botar sjuka!
Gud är så god och bryr sig om oss på alla områden.
Och
när det gäller vår hälsa är det ingen tvekan.
Gud vill verkligen att vi ska vara friska och hela.
En del tvivlar på att det verkligen kan
vara så att Gud vill hela alla,
det verkar ju inte vara så många som får
uppleva det!
Jag tror inte att vi människor kan ta reda på vad Gud vill genom att titta på våra
erfarenheter.
Allt som händer i våra liv är absolut i Gud inblandad i
Det blir alldeles för subjektivt.
Nej ,vi måste gå
till bibeln, till de ord Gud själ talat, och där ta reda på vad som är sant.
Guds ord är det som
gäller för alla tider! Det rubbas inte av vad människor tycker och
tänker,
och
det håller i alla tider. Och när vi läser
Guds ord så ser vi att Gud vill hela alla!
Var står det då?
Ja, det står
på flera ställen i Nya Testamentet, och det är Jesus som visar oss rätt
här.
Det står att om vi har sett Jesus, då har vi också sett
Fadern alltså Gud. Jesus gjorde inget som inte Fadern ville. Han gjorde
bara det som Han såg Fadern gör, säger Jesus själv.
Och då måste Han ha
sett Gud göra mirakler och under, för det var det som Jesus gjorde. Han
gick omkring och botade alla som kom till honom står det. Jesus sände
inte undan någon med att säga:
Nej. det vill jag inte hela....Han valde
inte ut sina favoriter, nej, Han helade alla!
Det är därför det är så viktigt att vi verkligen tar det på allvar.
Jesus vill bota sjuka.
Han vill bota dig
om du behöver det, och Han vill bota dem som du har
omkring dig som är sjuka.
Gillar du att läsa böcker på engelska?
Besök gärna Good Words Webshop!
Här följer massor av bibelord om
hur Jesus botar sjuka!
(1917 års övers.)
Ännu fler bibelord om helande hittar du här:
http://www.engodgud.se/lakare.html
JESUS BOTADE ALLA SOM KOM TILL HONOM
Matt. 4:23-24
Och han gick omkring i hela Galileen och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet bland folket. 24 Och ryktet om honom gick ut över hela Syrien, och man förde till honom alla sjuka som voro hemsökta av olika slags lidanden och plågor, alla som voro besatta eller månadsrasande eller lama; och han botade dem.
Mark. 5:26-34
Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år, 26 och som
hade lidit mycket hos många läkare och kostat på sig allt vad hon ägde,
utan att det hade varit henne till något gagn; snarare hade det blivit
värre med henne. 27 Hon hade fått höra om Jesus och kom nu i folkhopen,
bakom honom, och rörde vid hans mantel. 28 Ty hon tänkte:» Om jag
åtminstone får röra vid hans kläder, så bliver jag hulpen.» 29 Och strax
uttorkade hennes blods källa, och hon kände i sin kropp att hon var
botad från sin plåga.
30 Men strax då Jesus inom sig förnam vilken kraft som hade gått ut
ifrån honom, vände han sig om i folkhopen och frågade:» Vem rörde vid
mina kläder?» 31 Hans lärjungar sade till honom:» Du ser huru folket
tränger på, och ändå frågar du: ‘Vem rörde vid mig?’» 32 Då såg han sig
omkring för att få se den som hade gjort detta. 33 Men kvinnan fruktade
och bävade, ty hon visste vad som hade skett med henne; och hon kom fram
och föll ned för honom och sade honom hela sanningen. 34 Då sade han
till henne:» Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid, och var
botad från din plåga.»
Matt. 14:35-36
Då
nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten
däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka. 36 Och de bådo
honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som
rörde vid den blevo hulpna.(botade)
Joh. 4:46-53
Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk. 47 När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden. 48 Då sade Jesus till honom:» Om I icke sen tecken och under, så tron I icke.» 49 Mannen sade till honom:» Herre, kom ned, förrän mitt barn dör.» 50 Jesus svarade honom:» Gå, din son får leva.»
Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick. 51 Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: »Din son kommer att leva.» 52 Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom:» I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom.» 53 Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom:» Din son får leva.» Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
Matt 12:10-15
0
Och se, där var en man som hade en förvissnad hand. Då frågade de honom
och sade:» Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten?» De ville nämligen
få något att anklaga honom för. 11 Men han sade till dem:» Om någon
bland eder har ett får, och detta på sabbaten faller i en grop, fattar
han icke då i det och drager upp det? 12 Huru mycket mer värd är nu icke
en människa än ett får! Alltså är det lovligt att på sabbaten göra vad
gott är.»
13 Därefter sade han till mannen:» Räck ut din hand.» Och han räckte ut
den, och den blev frisk igen och färdig såsom den andra. -
14 ¶ Då gingo fariséerna bort och fattade det beslutet om honom, att de
skulle förgöra honom. 15 Men när Jesus fick veta detta, gick han bort
därifrån; och många följde honom, och han botade dem alla, 
Matt 15:30-31
Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem, 31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud
Luk. 5:15-26
Men ryktet om honom spridde sig dess mer; och mycket folk samlade
sig för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar. 16
Men han drog sig undan till öde trakter och bad.
17 ¶ Nu hände sig en dag, då han undervisade folket, att där sutto några
fariséer och laglärare-sådana hade nämligen kommit dit från alla byar i
Galileen och Judeen och från Jerusalem-och Herrens kraft verkade, så att
sjuka blevo botade av honom. 18 Då kommo några män dit med en lam man,
som de buro på en säng; och de försökte komma in med honom för att lägga
honom ned framför Jesus. 19 Men då de för folkets skull icke kunde finna
något annat sätt att komma in med honom stego de upp på taket och
släppte honom tillika med sängen ned genom tegelbeläggningen, mitt
ibland dem, framför Jesus. 20 När han såg deras tro, sade han:» Min vän,
dina synder äro dig förlåtna.»
21 Då begynte de skriftlärde och fariséerna tänka så:» Vad är denne för en, som talar så hädiska ord? Vem kan förlåta synder utom Gud allena?» 22 Men Jesus förnam deras tankar och svarade och sade till dem:» Vad är det I tänken i edra hjärtan? 23 Vilket är lättare att säga: ‘Dina synder äro dig förlåtna’ eller att säga: ‘Stå upp och gå’? 24 Men för att I skolen veta, att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så säger jag dig» (och härmed vände han sig till den lame):» Stå upp, tag din säng och gå hem.» 25 Då stod han strax upp i deras åsyn och tog sängen, som han hade legat på, och gick hem, prisande Gud. 26 Och de grepos alla av bestörtning och prisade Gud; och de sade, fulla av häpnad:» Vi hava i dag sett förunderliga ting.»
Matt 8:16-17
Men när det hade blivit afton, förde man till honom många som voro besatta; och han drev ut andarna med sitt blotta ord, och alla som voro sjuka botade han, 17 för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade:» Han tog på sig våra krankheter, och våra sjukdomar bar han.»
Luk. 4:36 -40
36 Och häpnad kom över dem alla, och de talade med varandra och sade:» Vad är det med dennes ord? Med myndighet och makt befaller han ju de orena andarna, och de fara ut.» 37 Och ryktet om honom spriddes åt alla håll i den kringliggande trakten. 38 Men han stod upp och gick ut ur synagogan och kom in i Simons hus. Och Simons svärmoder var ansatt av en svår feber, och de bådo honom för henne. 39 Då trädde han fram och lutade sig över henne och näpste febern, och den lämnade henne; och strax stod hon upp och betjänade dem. 40 Men när solen gick ned, förde alla till honom sina sjuka, sådana som ledo av olika slags sjukdomar. Och han lade händerna på var och en av dem och botade dem.
Mark 7:32-35
Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad honom att lägga handen på denne. 33 Då tog han honom avsides ifrån folket och satte sina fingrar i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga 34 och såg upp till himmelen, suckade och sade till honom:» Effata» (det betyder:» Upplåt dig»). 35 Då öppnades hans öron, och hans tungas band löstes, och han talade redigt och klart
Mark. 1:40-45
Och
en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och
sade till honom:» Vill du, så kan du göra mig ren.» 41 Då förbarmade han
sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom:» Jag
vill; bliv ren.» 42 Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev
ren. 43 Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord 44 och sade
till honom:» Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå
bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som
Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.» 45 Men när han kom
ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att
Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute
i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.
Mark. 8:22-25
Därefter kommo de till Betsaida. Och man förde till honom en som var blind och bad honom att han skulle röra vid denne. 23 Då tog han den blinde vid handen och ledde honom utanför byn; sedan spottade han på hans ögon och lade händerna på honom och frågade honom: »Ser du något?» 24 Han såg då upp och svarade:» Jag kan urskilja människorna; jag ser dem gå omkring, men de likna träd.» 25 Därefter lade han åter händerna på hans ögon, och nu såg han tydligt och var botad och kunde jämväl på långt håll se allting klart
JESUS DRIVER UT DEMONER
Luk. 4:33-35
Och i synagogan var en man som var besatt av en oren ond ande. Denne ropade med hög röst: 34 »Bort härifrån! Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är, du Guds Helige.» 35 Men Jesus tilltalade honom strängt och sade:» Tig och far ut ur honom.» Då kastade den onde anden omkull mannen mitt ibland dem och for ut ur honom, utan att hava gjort honom någon skada.
Matt. 9:32-33
När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt. 33 Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade:» Sådant har aldrig förut varit sett i Israel.»
Mark. 5:1-20
Så kommo de
över till gerasenernas land, på andra sidan sjön. 2 Och strax då han
hade stigit ur båten, kom en man, som var besatt av en oren ande, emot
honom från gravarna där; 3 han hade nämligen sitt tillhåll bland
gravarna. Och icke ens med kedjor kunde man numera fängsla honom; 4 ty
väl hade han många gånger blivit fängslad med fotbojor och kedjor, men
han hade slitit itu kedjorna och brutit sönder fotbojorna, och ingen
kunde få makt med honom. 5 Och han vistades alltid, dag och natt, bland
gravarna och på bergen och skriade och sargade sig själv med stenar. 6
När denne nu fick se Jesus på avstånd, skyndade han fram och föll ned
för honom 7 och ropade med hög röst och sade:» Vad har du med mig att
göra, Jesus, du Guds, den Högstes, Son? Jag besvär dig vid Gud, plåga
mig icke.» 8 Jesus skulle nämligen just säga till honom:» Far ut ur
mannen, du orena ande.» 9 Då frågade han honom:» Vad är ditt namn?» Han
svarade honom:» Legion är mitt namn, ty vi äro många.» 10 Och han bad
honom enträget att icke driva dem bort ifrån den trakten. 11 Nu gick där
vid berget en stor svinhjord i bet. 12 Och de bådo honom och sade:» Sänd
oss åstad in i svinen; låt oss få fara in i dem.» 13 Och han tillstadde
dem det. Då gåvo sig de orena andarna åstad och foro in i svinen. Och
hjorden, vid pass två tusen svin, störtade sig utför branten ned i sjön
och drunknade i sjön. 14 Men de som vaktade dem flydde och berättade
härom i staden och på landsbygden; och folket gick åstad för att se vad
det var som hade skett. 15 När de då kommo till Jesus, fingo de se den
som hade varit besatt, mannen som hade haft legionen i sig, sitta där
klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad. 16 Och de som hade
åsett händelsen förtäljde för dem vad som hade vederfarits den besatte,
och vad som hade skett med svinen. 17 Då begynte folket bedja honom att
han skulle gå bort ifrån deras område. 18 När han sedan steg i båten,
bad honom mannen som hade varit besatt, att han skulle få följa honom.
19 Men han tillstadde honom det icke, utan sade till honom:» Gå hem till
de dina, och berätta för dem huru stora ting Herren har gjort med dig,
och huru han har förbarmat sig över dig.» 20 Då gick han åstad och
begynte förkunna i Dekapolis huru stora ting Jesus hade gjort med honom;
och alla förundrade sig.
JESUS UPPVÄCKER DÖDA
Mark. 5:35-42
¶ Medan han ännu talade, kommo några från synagogföreståndarens hus och sade:» Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak.» 36 Men när Jesus märkte vad som talades, sade han till synagogföreståndaren: »Frukta icke, tro allenast.» 37 Och han tillstadde ingen att följa med, utom Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder. 38 Så kommo de till synagogföreståndarens hus, och han fick där se en hop människor som höjde klagolåt och gräto och jämrade sig högt. 39 Och han gick in och sade till dem:» Varför klagen I och gråten? Flickan är icke död, hon sover.» 40 Då hånlogo de åt honom. Men han visade ut dem allasammans; och han tog med sig allenast flickans fader och moder och dem som hade fått följa med honom, och gick in dit där flickan låg. 41 Och han tog flickan vid handen och sade till henne:» Talita, kum» (det betyder:» Flicka, jag säger dig, stå upp»). 42 Och strax stod flickan upp och begynte gå omkring (hon var nämligen tolv år gammal); och de blevo strax uppfyllda av stor häpnad.
Joh 11:33-45
¶
Då nu Jesus såg henne gråta och såg jämväl att de judar, som hade kommit
med henne, gräto, upptändes han i sin ande och blev upprörd 34 och
frågade:» Var haven I lagt honom?» De svarade honom:» Herre, kom och
se.» Och Jesus grät. 35 Då sade judarna:» Se huru kär han hade honom!»
36 Men somliga av dem sade: 37 »Kunde icke han, som öppnade den blindes
ögon, ock hava så gjort att denne icke hade dött?» 38 Då upptändes Jesus
åter i sitt innersta och gick bort till graven. Den var urholkad i
berget, och en sten låg framför ingången. 39 Jesus sade:» Tagen bort
stenen.» Då sade den dödes syster Marta till honom:» Herre, han luktar
redan, ty han har varit död i fyra dygn.» 40 Jesus svarade henne:» Sade
jag dig icke, att om du trodde, skulle du få se Guds härlighet?» 41 Då
togo de bort stenen. Och Jesus lyfte upp sina ögon och sade:» Fader, jag
tackar dig för att du har hört mig. 42 Jag visste ju förut att du alltid
hör mig; men för folkets skull, som står här omkring, säger jag detta,
för att de skola tro att det är du som har sänt mig.» 43 När han hade
sagt detta, ropade han med hög röst:» Lasarus, kom ut.» 44 Och han som
hade varit död kom ut, med händer och fötter inlindade i bindlar och med
ansiktet inhöljt i en duk. Jesus sade till dem:» Lösen honom, och låten
honom gå.»
45 ¶ Många judar, som hade kommit till Maria och hade sett vad Jesus
hade gjort, trodde då på honom.
Ännu fler bibelord om helande
hittar du här:
http://www.engodgud.se/lakare.html
