Jesus Botade Alla Som Kom till Honom

JESUS BOTADE ALLA SOM KOM TILL HONOM

Matt. 4:23-24

 Och han gick omkring i hela Galileen och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet bland folket. 24 Och ryktet om honom gick ut över hela Syrien, och man förde till honom alla sjuka som voro hemsökta av olika slags lidanden och plågor, alla som voro besatta eller månadsrasande eller lama; och han botade dem.

Mark. 5:26-34 
Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år, 26 och som hade lidit mycket hos många läkare och kostat på sig allt vad hon ägde, utan att det hade varit henne till något gagn; snarare hade det blivit värre med henne. 27 Hon hade fått höra om Jesus och kom nu i folkhopen, bakom honom, och rörde vid hans mantel. 28 Ty hon tänkte:» Om jag åtminstone får röra vid hans kläder, så bliver jag hulpen.» 29 Och strax uttorkade hennes blods källa, och hon kände i sin kropp att hon var botad från sin plåga.

30 Men strax då Jesus inom sig förnam vilken kraft som hade gått ut ifrån honom, vände han sig om i folkhopen och frågade:» Vem rörde vid mina kläder?» 31 Hans lärjungar sade till honom:» Du ser huru folket tränger på, och ändå frågar du: ‘Vem rörde vid mig?’» 32 Då såg han sig omkring för att få se den som hade gjort detta. 33 Men kvinnan fruktade och bävade, ty hon visste vad som hade skett med henne; och hon kom fram och föll ned för honom och sade honom hela sanningen. 34 Då sade han till henne:» Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid, och var botad från din plåga.»

Matt. 14:35-36 

 Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka. 36 Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.(botade)

Joh. 4:46-53 

 Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk. 47 När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden. 48 Då sade Jesus till honom:» Om I icke sen tecken och under, så tron I icke.» 49 Mannen sade till honom:» Herre, kom ned, förrän mitt barn dör.» 50 Jesus svarade honom:» Gå, din son får leva.»

 Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick. 51 Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: »Din son kommer att leva.» 52 Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom:» I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom.» 53 Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom:» Din son får leva.» Och han kom till tro, så ock hela hans hus.

Matt 12:10-15

0 Och se, där var en man som hade en förvissnad hand. Då frågade de honom och sade:» Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten?» De ville nämligen få något att anklaga honom för. 11 Men han sade till dem:» Om någon bland eder har ett får, och detta på sabbaten faller i en grop, fattar han icke då i det och drager upp det? 12 Huru mycket mer värd är nu icke en människa än ett får! Alltså är det lovligt att på sabbaten göra vad gott är.»

13 Därefter sade han till mannen:» Räck ut din hand.» Och han räckte ut den, och den blev frisk igen och färdig såsom den andra. –
14 ¶ Då gingo fariséerna bort och fattade det beslutet om honom, att de skulle förgöra honom. 15 Men när Jesus fick veta detta, gick han bort därifrån; och många följde honom, och han botade dem alla,  

 Matt 15:30-31

Då kom mycket folk till honom, och de hade med sig halta, blinda, dövstumma, lytta och många andra; dem lade de ned för hans fötter, och han botade dem, 31 så att folket förundrade sig, när de funno dövstumma tala, lytta vara friska och färdiga, halta gå och blinda se. Och man prisade Israels Gud

Luk. 5:15-26 

 Men ryktet om honom spridde sig dess mer; och mycket folk samlade sig för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar. 16 Men han drog sig undan till öde trakter och bad.
17 ¶ Nu hände sig en dag, då han undervisade folket, att där sutto några fariséer och laglärare-sådana hade nämligen kommit dit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem-och Herrens kraft verkade, så att sjuka blevo botade av honom. 18 Då kommo några män dit med en lam man, som de buro på en säng; och de försökte komma in med honom för att lägga honom ned framför Jesus. 19 Men då de för folkets skull icke kunde finna något annat sätt att komma in med honom stego de upp på taket och släppte honom tillika med sängen ned genom tegelbeläggningen, mitt ibland dem, framför Jesus. 20 När han såg deras tro, sade han:» Min vän, dina synder äro dig förlåtna.»

21 Då begynte de skriftlärde och fariséerna tänka så:» Vad är denne för en, som talar så hädiska ord? Vem kan förlåta synder utom Gud allena?» 22 Men Jesus förnam deras tankar och svarade och sade till dem:» Vad är det I tänken i edra hjärtan? 23 Vilket är lättare att säga: ‘Dina synder äro dig förlåtna’ eller att säga: ‘Stå upp och gå’? 24 Men för att I skolen veta, att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så säger jag dig» (och härmed vände han sig till den lame):» Stå upp, tag din säng och gå hem.» 25 Då stod han strax upp i deras åsyn och tog sängen, som han hade legat på, och gick hem, prisande Gud. 26 Och de grepos alla av bestörtning och prisade Gud; och de sade, fulla av häpnad:» Vi hava i dag sett förunderliga ting.»

Matt 8:16-17 

 Men när det hade blivit afton, förde man till honom många som voro besatta; och han drev ut andarna med sitt blotta ord, och alla som voro sjuka botade han, 17 för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade:» Han tog på sig våra krankheter, och våra sjukdomar bar han.»

Luk. 4:36 -40

36 Och häpnad kom över dem alla, och de talade med varandra och sade:» Vad är det med dennes ord? Med myndighet och makt befaller han ju de orena andarna, och de fara ut.» 37 Och ryktet om honom spriddes åt alla håll i den kringliggande trakten. 38 Men han stod upp och gick ut ur synagogan och kom in i Simons hus. Och Simons svärmoder var ansatt av en svår feber, och de bådo honom för henne. 39 Då trädde han fram och lutade sig över henne och näpste febern, och den lämnade henne; och strax stod hon upp och betjänade dem. 40 Men när solen gick ned, förde alla till honom sina sjuka, sådana som ledo av olika slags sjukdomar. Och han lade händerna på var och en av dem och botade dem.

Mark 7:32-35

 Och man förde till honom en som var döv och nästan stum och bad honom att lägga handen på denne. 33 Då tog han honom avsides ifrån folket och satte sina fingrar i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga 34 och såg upp till himmelen, suckade och sade till honom:» Effata» (det betyder:» Upplåt dig»). 35 Då öppnades hans öron, och hans tungas band löstes, och han talade redigt och klart

Mark. 1:40-45

 Och en spetälsk man kom fram till honom och föll på knä och bad honom och sade till honom:» Vill du, så kan du göra mig ren.» 41 Då förbarmade han sig och räckte ut handen och rörde vid honom och sade till honom:» Jag vill; bliv ren.» 42 Och strax vek spetälskan ifrån honom, och han blev ren. 43 Sedan vände Jesus strax bort honom med stränga ord 44 och sade till honom:» Se till, att du icke säger något härom för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär för din rening det offer som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.» 45 Men när han kom ut, begynte han ivrigt förkunna och utsprida vad som hade skett, så att Jesus icke mer kunde öppet gå in i någon stad, utan måste hålla sig ute i öde trakter; och dit kom man till honom från alla håll.

Mark. 8:22-25

Därefter kommo de till Betsaida. Och man förde till honom en som var blind och bad honom att han skulle röra vid denne. 23 Då tog han den blinde vid handen och ledde honom utanför byn; sedan spottade han på hans ögon och lade händerna på honom och frågade honom: »Ser du något?» 24 Han såg då upp och svarade:» Jag kan urskilja människorna; jag ser dem gå omkring, men de likna träd.» 25 Därefter lade han åter händerna på hans ögon, och nu såg han tydligt och var botad och kunde jämväl på långt håll se allting klart